ESC 2012

I can
I will
I know I can

Ja, jag kan texten redan efter en lyssning. Känns bra.
Jag lyssnade endel på Blue när jag var liten. Framförallt gillade jag "Sorry seems to be the hardest word", "U make me wanna" och "If you come back" som jag hade med på flera blandskivor jag gjorde.
Nu, sisådär 8 år efter stiger de fram i Eurovision. Om jag har fattat det rätt har de försökt förut i Englands utslagstävling, utan framgång. Nu däremot är dom här för att ge England en vinst. Eller?


ENGLAND
Blue - I can
England tror säkert de kommer lyckas om de skickar några som är kända sen tidigare. I detta fallet tror jag att det kan bli deras förlust. Det är ändå ett hyffsat pojkband, men just denna låten känns för simpel. Den är popig ocgh har ständigt ett dunkadunka i bakgrunden som gör låten enformig. Koreografin ser bra ut, men det här är ju Blue. Borde inte dom satsa mer på den istället för att lyfta händerna och gunga åt samma håll? Jag saknar steg, snurrar, hopp. I det hela vill jag säga att I can är för enformig och simpel och Blue är för ocharmiga. Det hela ger ett väldigt platt intryck... Nja. Ett godkänt kanske, men inte så mycket mer än så...
-

Förlåt för den riktigt taskiga uppdateringen. Jag har bara inte haft tid...
NÅJA. Nu är jag back och track och nu börjar det riktiga. Eurovision. Om två månader är det final och då ska banne mig Sverige vara med. KÄNN PRESSEN ERIC!

Eric Saade vann igår med låten Popular och det var inte direkt oväntat.
Jag känner mig nöjd med resultatet. Det var inte Moniker, som jag hejade mest på (och röstade 10 gånger utan att komma fram) men det är ändå en tillräckligt kommersiell låt för att lyckas. (Men så säger man varje år?)

Eric Saade är snygg, har sjukt cool övertänkt koreografi, låten är fruktansvärt kommersiell och killen kan dessutom sjunga. Eller, i går var det lite surt och nasalt men det hoppas jag beror på förkyldningen. Dessutom gillar jag outfiten starkt, speciellt de vita skorna som lyser upp på scenen. Det jag ogillar mest är texten...

Hur det här kommer gå i Düsseldorf är en annan femma, men att den här kommer lyckas bättre än Anna Bergendahl förstår ju vem som helst. Om man läser kommentarer från andra länder på www.eurovision.tv är det många som skriver "
12 points from XXX". Det är väl bara att hoppas, top 7 tror jag absolut. Men jag kanske får äta upp det här sen?

Eric Saade - Popular.

Jag gillar all uppståndelse om rösträkningen som blev fel i gårdagens andra chans.
Säg någon gång som det inte blivit "raseri" efter röstning? Varje idolavsnitt, varje melodifestival. Jämt blir det en massa fel! Hur orkar folk ens bry sig? Visst att det borde fungera, men är det verkligen något man orkar hänga upp sig på år efter år? Kan man inte bara acceptera att det är som det är. Att SVT vill ha ett finger i spelet också?

Fast det är tydligt att något fel igår, jag menar... Sara Varga gick vidare ??????
Orka göra uppror mot rösträkningen, men orka göra uppror mot Sara Vargas sömnpiller som kommer orsaka trafikolyckor. Säger bara det.

Egentligen är det ju guld värt att gå till andra chansen. Då får vinnarna tillfälle att spela upp sin låt 2 gånger på bästa sändningstid, veckan innan de får vara med i finalen. Det är ju ett sjukt bra sätt att etsa fast låten hos tittarna för upprepningar är ju sjukt bra för framgång!

Min nya stora kärlek är The Moniker. Ja, jag kunde texten på hela refrängen andra gången den kom och jag sjunger på den fortfarande. Så oerhört trallig och mysig. Den vill jag ha på min iPod i vår och lyssna på i takt till fågelkvitter.
Faktum är att det är den jag kommer rösta på nästa vecka. Det är min favorit bland alla finalister. Men fortfarande får Eric Saade vinna, men bara för att jag tror på Popular i Eurovision. För övrigt är det inte min stil alls... Nej, min stil är Oh my God. Det ska vara färger och glädje. Den får mig att vilja hoppa i bäddade sängar, göra kullerbyttor på gröna gräsmattor eller studsa runt i en blå himmel på rosa moln. Typ.